ANNONS

Aktuellt:

  • Våra resultat talar för sig själv... Eller vad sägs om...?
  • Nettovinst på V86 under 2018: 213.414 kr! 
  • Nettovinst på V75 under 2017: 593.995 kr!
  • Nettovinst på V75 2014-2017: 691.350 kr!
  • Nettovinst på DD i V75-materialen 2014-2017: 47.793 kr!

Mikael Oscarsson

...med tiden blev 36-årige Mikaels intresse för hästarna allt större. "Det första spelet som jag kommer ihåg skedde på Axevalla, jag var väl sju-åtta år då. Min pappa följde med mig fram till kassan, förklarade för tanten att det gick bra att jag spelade. Jag lirade fem kronor plats på en favorit. Starten gick och min häst galopperade direkt. En otrolig besvikelse naturligtvis, men jag gav inte upp utan sade högt för mig själv till hästen: "Fortsätt galoppera, fortsätt galoppera!" Farsan undrade genast varför jag inte höll på min häst. Jag förklarar att om han fortsätter galoppera och blir diskad så får jag ju min femma tillbaka. Hästen fortsatte galoppera och blev diskad, men min femma såg jag aldrig igen..."

Trots denna miserabla start fortsatte Oscarssons travintresse att accelerera, och snart satt han precis som far med kikare och stoppur flera timmar innan tävlingarna och försökte hitta vinnare. "Jag var ivrig att få följa med pappa och hans grabbgäng som alltid åkte på de stora tävlingarna. Det gick faktiskt över förväntan, och från 1991 (Peace Corps) var jag stammis på Elitloppsresan en gång om året. Derbyhelgen gick inte lika bra, där fick jag vänta några år med att få följa med. Tror "gubbarna" prioriterade dans på kvällarna efter travet mot att passa barn..."

I början på 1990-talet köpte Familjen Oscarsson sin första travhäst. "Helt plötsligt upplevde jag en helt annan nervositet än tidigare på banan. Jag kunde knappt andas när Tina Piggelina (inte det coolaste namnet direkt, "Piggen" hette den om nån polare frågade...) skulle göra sitt första provlopp. Och det blev än värre när det var dags för kvallopp, för att inte tala om när det var dags för tävlingsdebut. Under den veckan sov jag knappt en blund. "Piggen" blev ingen framgångssaga, åtminstone inte ekonomiskt eller sportsligt. Hon var rent av rätt så oduglig som travare. Däremot var hon söt och trots de magra framgångarna skänkte hon oss en hel del glädje. Största framgången var nog när hon från femtespår i voltstart i Åmål öppnade första 500 meterna i tredjespår efter 16,5. Sedan var hon trött..."

Efter skolan (Naturvetenskaplig linje med inriktning data) började Mikael att jobba som säljare, för att fem år senare gå vidare till ett företag som sålde och byggde hemsidor. "Men jag kände efter några år med "normala jobb" att det var trav som jag verkligen brann för och ville jobba med på något sätt. En torsdagskväll på Åbytravet sade en kompis att han kände en Anders "Dajmen" Jonasson i Stockholm som drev ett travtips kallat Emalj. Han undersökte läget och fick ungefär svaret att "Vi söker väl egentligen ingen så, men han kan få komma upp och testköra en vecka". Så blev det också, och veckan måste ha gått ganska bra för efter den var jag anställd. Innan jag kom till Emalj, under vingarna på Dajmen, uppfattade jag mig själv som ganska bra på att tippa, spela och analysera trav. Ganska snabbt efter min ankomst till Stockholm och Emalj insåg jag att så nog inte var fallet. Oj vad jag lärde mig, framför allt av Dajmen och Jan "Timo" Timonen, under denna tid. Vi var ett härligt gäng på kontoret och efter ett tag anslöt även Fredrik Widman, som kom att sköta alla samtal med kuskar och tränare."

Efter något år på Emalj började Oscarsson även med att sätta travodds åt ett utländskt spelbolag. "Jag blev kontaktad av en bekant till min bror, som undrade om jag kunde börja jobba lite smått för dem. Det passade alldeles utmärkt, jag var ju redan väldigt påläst till tävlingarna. Det rullade på med detta, men efter ett par år tröttnade Dajmen lite och hade andra grejer som hände runt omkring. Och Timo började jobba heltid på Vi Tippa. Så vi blev mindre och mindre folk som jobbade där. Till slut drev jag och en annan, Peter, det själva, men jag kände ganska snabbt att det inte höll att köra runt det på två personer. Varje fredag släppte vi 15-20 A4-sidor där varje häst kommenterades. Efter att ha suttit hela veckan och plöjt videoband efter videoband, skulle allt sys ihop och formuleras. Det var spetsanalyser, taktikbiten, utrustningsändringar och framför allt motiveringar varför vi tippade som vi gjorde. Och sedan hade vi även tips till onsdagar på Solvalla och V65 söndagar. Så en person fick ta V75 och den andre fick ha hand om onsdag/söndag. Så när spelbolaget ville ha mig som oddssättare på heltid, kändes det inte som något svårt val att köra på den linjen istället."

Efter en tid blev Mikael och en kollega kontaktade av ett annat utländskt spelbolag som skulle börja satsa på trav. "Tanken att vara med att starta upp något nytt kändes spännande och jag hoppade på detta. I början fungerade allt fint, men efter ett tag märkte vi att deras värderingar och förhoppningar på travet förändrades. Det var mycket konstiga saker som hände, framför allt var det chefen över oss som var av det märkligare slaget. Han var fransman och basade över allt trav. Det finns så mycket grejer som han sa och gjorde att jag funderar på att skriva en bok om det...  Nu kan jag tycka att det är väldigt roande, men så var inte fallet just då naturligtvis. En liten kul grej som hände var att han helt plötsligt en dag fick för sig att han skulle visa oss hur det gick till att sätta odds på svenska travet och hur man skötte "trading". Han valde ut ett lopp och satte oddsen. Problemet var bara det att han gick helt efter vad hästarna just då stod i på ATG.... Så när han släppte oddsen hade han en treprocentare i 1,90 (ägaren hade väl slängt in en sympatislant) och oddsen på de andra kan man ju lista ut var ganska inbjudande. Sedan kollade han ATG en halvtimme senare och ändrade därefter. När starten gick hade han haft alla möjliga olika odds på alla hästar. Det gick ju naturligtvis käpprätt åt... Efter två år hade chefen sparkat alla andra runt travet utom mig."

Under 2010 förändrade Mikaels liv en hel del då han lyckades bli ensam på V75. "Det var naturligtvis en obeskrivlig känsla. Det var ganska svårt att fatta och ta in, och jag ville inte sluta att jobba bara för att jag kunde. Jag kämpade på ett tag till med fransmannen, men efter en tid fick det helt enkelt räcka. Jag sade upp mig och valde istället att satsa på en annan karriär; "Svensson-livet". De senaste åren har jag gift mig, rest, byggt hus, skaffat katt, köpt Volvo. Och framförallt fått två underbara barn (tvillingar). Jag har under den här perioden pluggat och lirat trav i princip lika mycket som jag gjort det senaste dryga decenniet, fast naturligtvis på ett mycket friare sätt. Jag har själv valt vilka tider och till vilka omgångar jag lagt krutet på. Det har gått bra vissa gånger också. Jag har faktiskt blivit ensam på V75 en gång till, 2011. Det var, konstigt nog, på samma bana och omgång som året innan (vad är oddsen för det?). Trots att det naturligtvis har varit skönt mestadels under denna period, så har jag saknat att jobba. På flera plan. Mycket i livet är roligt under en viss period, men sedan kan det lätt bli långrandigt. Och jag är ingen person som pensionerar mig vid 30 års ålder. Därför känns det väldigt kul att numera vara en del av Spelvärde, där jag sedan september 2016 är med och tippar V86."